Skillnad på rött och grönt.

På senaste kommunfullmäktige  (sappa fram till ca 136 min. och framåt) ondgjorde sig Sollentunacenterns Anna Myrhed över våran avsaknad av politik och förmåga till gemensamt förslag med övriga oppositionspartier. När det gäller avsaknaden av politik pratar hon mot bättre vetande vi la mer pengar än majoritet och flera förslag (åtaganden)  än alliansen. Förslag som om dom skulle förverkligas  på ett tydligt sett skulle förändra Sollentunabornas vardag. Det handlade bland annat rätten till heltid, kraftfulla investeringar mot bullret i våran kommun men också ett tydligt ställningstagande för nästa generation i form av bättre elevhälsovård, flera vuxna på våra fritidshem och en fritid som ger alla barn möjligheten att vara med.  Mot detta stod det som hon nu beskyller sina Allianskamrater (eller före detta) för :(M), (FP) och (KD) påstår att Centerpartiet profilerat sig på deras bekostnad. Vad det egentligen handlar om är att de är regeringströtta. De har suttit för länge och lider av idétorka och brist på visioner.

Vi såg det då och vi ser det nu. 35 år har satt sina spår i dom fyra partierna och det är inte första gången någon kastas ut. Men tre av oppositionspartierna har valt en annan väg. Vi pratar ihop oss om dom stora dragen (den politiska inriktningen) vart vi vill att Sollentuna ska vara i en nära framtid. Sen låter vi varje parti i stort och smått berätta för er Sollentunabor hur vägen dit ser ut. Sollentunaborna röstar sedan i kommande val vad dom tror på och det parti som får mest stöd har också mest inflytande på vilken väg vi skall gå. I det läget, efter valet, kommer våran grund att finnas, flera partier bjudas in att följa med oss och forma framtidens Sollentuna. Det tycker jag är betydligt mer smakfullt än att låta sudda ut sin identitet så till den milda grad utåt att när man agerar (åtminstone som man själv säger) ;Centerpartiet har till stor del fungerat som idémotor i samarbetet.

De har inte tålt att vi fått stort genomslag och mycket uppmärksamhet för våra förslag; då kastas man ut.

Vi såg detta komma redan tidigare små sprickor i fasaden. Partier som vill gå åt ett annat håll men tvingas ihop av de heliga Allianslöftet. Nu ska det bli spännande att se vad som händer med Sollentunacentern och dess gruppledare när man förpassas till oppositionssidans talarstol. Försoning genom ödmjukhet ihopp om att inget ska hända med ens platser i styrelser och nämnder liksom med dess opropotionella del av den politiska sekreterar funktionen eller en tydligt oppositionsparti som driver sina ideer i fullmäktigesalen såväl som på gator och torg. Detta är något att fundera på i hängmattor och på badstränder under sommaren i augusti börjar svaren levereras.