torsdag 18 november 2010

PÅ VÄG MOT MÖJLIGHETERNAS SOLLENTUNA!


Så låter rubriken på årets budgetförslag från oss socialdemokrater i Sollentuna. Vi må vara utan partiledare och politiska visioner för tillfället men någon idétorka kan man inte beskylla oss för. I Sollentuna har vi också ett välfungerande Rödgrönt samarbete sedan 2004. Detta går bl.a. att se i vår gemensamma politiska inriktning:

Ny färdriktning för Sollentuna!

Vårt mål är ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, som är jämlikt och demokratiskt. Med detta mål för ögonen synar vi Sollentuna kommuns verksamheter. Vi kartlägger miljö- och klimatproblem. Vi ser över de hinder, som finns för att öka förvärvsfrekvensen bland vuxna och de ungas inträde i arbetslivet, liksom de hinder som finns för näringslivet att utvecklas. Vi redovisar de klyftor som finns mellan olika sociala grupper, mellan olika åldrar och mellan olika kommundelar. Vi lyfter fram de hinder som i dag finns för att alla barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och kunna bli aktiva medborgare som vuxna. Vi synar möjligheterna till ett fullgott liv för dem med stora hjälp- och vårdbehov. Vi lägger konstruktiva förslag för att lösa alla de utmaningar vi står inför för att kunna nå de mål vi har satt upp. Vi vill i detta arbete tydligt lyfta fram FN: s konvention om Barnets rättigheter och tydligt klargöra att alla nämnder ska arbeta utifrån den.

Vi är medvetna om att vi utifrån samma mål och grundvärderingar kan komma fram till olika lösningar på problemen och också på i vilken ordning vi ska ta itu med dem. Flera av de utmaningar vi står inför kräver omställningar i den enskildes liv och ibland väsentliga omfördelningar mellan olika grupper. Allt kan inte genomföras omedelbart. Ibland gör vi som partier olika prioriteringar. Detta redovisar vi tydligt genom att lägga dels gemensamma förslag, dels förslag från respektive parti.

Därför tänkte jag avsluta detta kapitel med att peka ut några punkter som vi vurmar lite extra för i årets budget.

Marken är inte grön hela året. Förra året hade vi en lång, kall och snörik vinter. Den visade att det finns ett behov att öka ambitionen för kommunens snöröjning. Därför avsätter vi 3 000 tkr ytterligare till en höjd ambitionsnivå inom snöröjningen. Det är framförallt snöröjningen på trottoarer, trappor och gång- och cykelvägar som behöver förbättras så att snö och halka inte blir ett hinder.
Mer personal och bättre kvalitet i fritidsgårdsverksamheten och fritidshemmen
Personaltätheten måste öka på fritidshemmen och fritidsgårdsverksamheten för att en god kvalitet i verksamheten ska kunna uppnås.

Barngrupperna på fritidshemmen är idag för tok för stora. Om denna utveckling får fortsätta riskerar vi att fritidshemmen mer blir en förvaring av barn än en pedagogisk verksamhet. Vi avsätter därför 4 000 tkr till fritidshemsverksamheten som ett första steg för ökad personaltäthet.

Fritidsgårdsverksamheten överfördes till barn- och ungdomsnämnden för fem år sedan. Vi fruktade då att kvaliteten på fritidsgårdarna skulle sjunka och öppettiderna försämras. I den kartläggning som nyligen presenterades i nämnden visar att verksamheten som helhet inte utvecklats positivt. Våra farhågor har i stor utsträckning besannats. Fritidsgårdarnas öppettider har inskränkts, lokalerna är i flera fall undermåliga och antalet besökare har minskat. Vi saknar en vision för verksamheten. För att bryta den negativa spiralen avsätter vi 2 000 tkr för att öka kvaliteten på fritidsgårdarna samt att vi åter yrkar att ansvaret för fritidsgårdarna ska återföras till kultur- och fritidsnämnden.
Bekämpa ungdomsarbetslösheten
Under de senaste åren har ungdomsarbetslösheten stigit i Sollentuna. I september var 176 ungdomar anmälda som arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Antalet unga som uppbär försörjningsstöd har också ökat under senaste åren. Ungdomar måste få ett kraftfullt stöd för att komma in på arbetsmarknaden bl.a. Genom praktikplatser, utbildning och anställningsstöd. I detta arbete har kommunen en väsentlig roll att spel. Vi avsätter därför 3 000 tkr till insatser för att hjälpa unga arbetslösa Sollentunabor till sysselsättning och arbetslivserfarenhet.
Kommunen skall likabehandla upphandlad som ej upphandlad verksamhet. Vilket innebär att dessa båda driftformer får en jämbördig prisuppräkning. Detta är en förutsättning för att det skall finnas en väl kvalificerad kommunal utförare i framtiden. Vi avsätter 6 000 tkr kronor för detta.
Förstärk anhörigstödet
Stödet till de anhöriga behöver fortsätta. Många anhörigvårdare arbetar i det tysta med att vårda. Det arbete som i många fall är tungt och slitsamt både psykiskt och fysiskt. Dessa grupper behöver uppmärksammas. En särskild uppmärksamhet bör riktas till de ensamstående föräldrarna till barn och unga med funktionsnedsättning. Vi avsätter 2 000 tkr kronor för stödet till anhörigvårdare.

4 kommentarer:

  1. För de som inte läser hela er budget så undrar jag vad ni vill spara in på för att få dessa 20 miljoner?

    Det är er prioritering jag är intresserad att veta. Är det höjd skatt som gäller?

    SvaraRadera
  2. Nix ingen skattehöjning denna gång!
    Vi anser att kommunens strategi för finansiering av investeringar ska förändras så att upplåning möjliggörs för att frigöra resurser i driftbudgeten. Kommunen använder fortfarande till viss del budgeten för planerat underhåll till omfattande renoveringar av t ex skolor som i praktiken är att räkna som investeringar. Detta styrks av kommunens revisorer som i en skrivelse till kommunstyrelsen i september 2010 skriver att ”... kommunstyrelsens svar bekräftar bilden av att budgeterade underhållsmedel används såväl till underhåll som till åtgärder av investeringskaraktär”. Kommunen ska nu fastställa tydligare regelverk. Vi gör utifrån revisorernas skrivelse bedömningen att vi kan föra över 22 mkr från drifts- till investeringsbudgeten.

    SvaraRadera
  3. Ah. Så ingen skattehöjning, men ökad belåning istället?

    SvaraRadera
  4. Knappast det heller. Vi minskar dels potten KS oföutsedda som ej utnyttjats fullt ut på flera år. Dessutom anser vi att kommunens strategi för finansiering av investeringar ska förändras så att upplåning möjliggörs för att frigöra resurser i driftbudgeten. Kommunen använder fortfarande till viss del budgeten för planerat underhåll till omfattande renoveringar av t ex skolor som i praktiken är att räkna som investeringar. Detta styrks av kommunens revisorer som i en skrivelse till kommunstyrelsen i september 2010 skriver att ”... kommunstyrelsens svar bekräftar bilden av att budgeterade underhållsmedel används såväl till underhåll som till åtgärder av investeringskaraktär”. Kommunen ska nu fastställa tydligare regelverk. Vi gör utifrån revisorernas skrivelse bedömningen att vi kan föra över 22 mkr från drifts- till investeringsbudgeten. Och som grädde på moset avskaffar vi kvinno- och invandrarfällan vårdnadsbidraget ger ca 1,5 miljon.

    SvaraRadera