Tre bra förslag på temat bostäder och transporter!

• Vi vill investera i moderna urbana transportsystem. Tunnelbanan i Stockholm behöver byggas ut. Vi avsätter 1, 4 miljarder kronor för sträckan Odenplan – Nya Karolinska sjukhuset 2012 – 2015. Under samma period föreslår vi 11, 5 miljarder kronor för att utbyggd kapacitet i järnvägssystemet.

• Bristen på hyreslägenheter och studentbostäder är skriande på många håll. Vi föreslår att en skattestimulans på 1 miljard årligen för investeringar i hyres- och studentlägenheter införs från 2012.

• Vi vill införa en modell med statliga lånegarantier för upprustning och energieffektivisering av fastigheter från miljonprogramsåren. Låneramen omfattar totalt 20 miljarder kronor och kan sökas av alla fastighetsägare mot en garantiavgift. För fastigheter i områden med särskilt hög arbetslöshet ska staten kunna subventionera garantiavgiften, en utgift som bedöms uppgå till omkring 500 miljoner kronor per år. Vi bedömer att cirka 60 000 lägenheter kan rustas upp tack vare lånegarantierna.

opionionsmätningar och politik, två i förening?

Fick häromdagen hem Dagens samhälle i brevlådan. Mitt i tidningen finns sedan en tid en sammanvägning av dom tre opinionsinstitutens undersökningar. Denna vecka landar (S) på 27,5% och är den enda (KD upp lite) som går uppåt. Alla andra går ner (FP) oförändrade. Detta är ett trendbrott vi väntat på. Kanske inte en Löveneffekt utan mer en Juholt effekt. Blockmässigt leder fortfarande alliansen 47,2 mot 46 men det går även här åt rätt håll. Men finns det någon politik som bär bakom detta eller är det bara en personfråga. Läs gärna följande och skapa dig en egen uppfattning.

Investeringar för fler jobb från Socialdemokraternas budgetmotion för 2012
• Vi föreslår omfattande investeringar i jobb och utbildning för unga, sammanlagt 57 400 platser inom högskolan, vuxenutbildningen, i traineejobb och utbildningsvikariat till en kostnad av närmare 7 miljarder kronor. Genom att satsa på utbildningsvikariat inom vård och omsorg underlättar vi generationsväxlingen i en viktig framtidsbransch. Det handlar också om traineeplatser för unga under 26 år både i offentlig och privat verksamhet. Vi vill öka antalet platser inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen med inriktning mot bristyrken.

• Sverige behöver en kompetensförsäkring som bygger på arbetslinjen och ger människor möjlighet att utveckla sitt kunnande. Kompetensförsäkringen ska inte ersätta befintlig finansiering av utbildningsinsatser utan ge helt nya och utökade möjligheter till kompetensutveckling. I utformandet av kompetensförsäkringen är det viktigt att involvera arbetsmarknadens parter.

• Vi föreslår en kompetenskommission som ska arbeta med förbättrad matchning mellan arbetsgivarnas behov och de arbetssökandes kompetens. Till sitt förfogande har de 1 miljard kronor för att upphandla bristyrkes-utbildningar. Vi föreslår att 700 miljoner kronor omdisponeras från ineffektiva coacher till förstärkt förmedlingsverksamhet.

• Vi föreslår en ny riskkapitalfond på tre miljarder konor och vi vill införa ett riskkapitalavdrag för personer som investerar i ett nystartat bolag

• Vi föreslår en nedsättning av arbetsgivaravgiften riktad mot mindre företag. Arbetsgivaravgiften sänks från år 2012 med 3 procent på lönesummor upp till 900 000 kronor. Statens nettokostnad för denna reform är 3 miljarder kronor.

Att bygga eller inte bygga

När kyrkofullmäktige i veckan fick information om de avbrutna planerna på att bygga ett boende för vård i livets slutskede, på mark avsatt för begravningsändamål vid Sollentuna kyrka, så försäkrade kyrkorådets ordförande Björn Karlsson (M) på en fråga från Stig Nyman (S) att församlingen inte lagt ner en enda krona under processen. På morgonen efter sammansträdet fick kyrkofullmäktiges ledamöter ett mail om att Björn Karlsson kommit på att församlingen hade betalt 31.250 kronor till en konsult för en kostnadsbedömningen. Ett passande bibelcitat kan väl vara ”Sent ska syndaren vakna”.

Dagens input om Ungdomsavtal

Sollentuna kommun – moderatstyrd – har tagit beslut om att införa särskilda så kallade ungdomsavtal: ungdomar under 25 år anställs i kommunen under ett år till 75 procent av riksavtalets minimilön, fast med viss handledning som kompensation. Kanske kommer inspirationen från Anders Borg, som ju tydligt uttalat att ingångslönen i kommunerna är för hög?

Förslaget har väckt stark kritik – för, som Kommunal påpekar, man ska ha betalt för det jobb man gör, inte för hur gammal man är när man gör det. Mot detta skriver DNs ledarsida att den som kritiserar förslaget får väl komma med något bättre själv, då.

Visst. Man kan ju göra som i Västerås kommun (S-styrd). Där anställer man ungdomar på halvtid till avtalsenlig lön, samtidigt som de den andra halvan får chans att skaffa sig fullständig gymnasieutbildning. Man kan också göra som i Södertälje. Där har man i samarbete med sju större företag startat ett bemanningsföretag som anställer ungdomar mellan 18 och 24 år. Ungdomarna har löner enligt kollektivavtal och har möjlighet till kompetensutveckling inom företaget.

De här exemplen säger en del om skillnaderna mellan moderat och socialdemokratisk syn på arbetsmarknadspolitik och hur man minskar arbetslösheten. Skillnader som är genomgående, det må handla om ungdomar, långtidsarbetslösa, vanliga arbetslösa eller långvarigt sjukskrivna.
För Moderaterna är det, genomgående, en fråga om att få ut de arbetslösa i jobb, vilket jobb som helst, oavsett villkoren för det. Ett dåligt arbete är bättre än inget arbete, är parollen.

Nu kan – eller snarare, bör – man ställa frågan vem som bestämt att det bara finns de två alternativen: ett dåligt arbete eller inget arbete. Vad är det som säger att alternativet till arbetslöshet inte kan vara ett bra arbete?
Ja, svaret är egentligen att det är Moderaterna själva som bestämt det. Det ligger i deras bild av arbetsmarknaden att de nya jobben främst finns inom de lågavlönade delarna av servicesektorn. Därför gäller det att på olika sätt få fram sådana jobb.

Rut-avdraget och den sänkta restaurangmomsen är en del av den politiken. Den försämrade a-kassan, och de minskade möjligheterna till vuxen- och arbetsmarknadsutbildning är sedan ett led i politiken att få arbetslösa att godta jobb till lägre löner.
Och i ökande utsträckning kan staten sägas ägna sig åt ren lönedumpning; Fas 3 innebär många gånger att
arbetslösa till låg aktivitetsersättning används för helt ordinarie arbetsuppgifter, för nystartsjobben krävs inte kollektivavtalsliknande villkor och inte arbetsmarknadsförsäkringar – och nu kommer alltså idén om särskilda ungdomsavtal.

För socialdemokratin handlar det om att ge folk möjlighet till bättre jobb, framför allt genom att öka möjligheterna till utbildning, till kompetensutveckling och till nya chanser, om den utbildning man har är otillräcklig eller föråldrad. I det ligger också en annan bild av arbetsmarknaden: det är inte fler lågt avlönade, förhållandevis litet kunskapskrävande jobb, som är det som får arbetsmarknaden att växa. Sådana jobb ger ingen stabil grund för ekonomins konkurrenskraft, de är sårbara för konjunkturnedgångar, de ger ett för svagt tillskott för de skattebaser som ska bära upp välfärdspolitiken (med det ökade krav framtiden ställer). Och de sliter alldeles för ofta alldeles för hårt på dem som ska utföra dem.

Att satsa på utbildning handlar inte ”bara” om att öka den enskildes möjligheter. Det handlar om att satsa på en annan typ av arbetsmarknad, en arbetsmarknad som helt enkelt kan bära upp bättre lönebetalningsförmåga därför att den gör hela ekonomin starkare.

Och då kan man ju notera att OECDs nya välfärdspolitiska rapport i klartext skriver att det inför framtiden krävs både ”fler och bättre” jobb, alltså jobb ”som gör det möjligt att undgå och komma ut ur fattigdom”.
Likaså kan man notera att både OECD och IMF rekommenderar satsningar på utbildning som lösning på de växande klyftor, som nu börjar oroa allt fler ekonomer och andra forskare.

Moderaternas politik är med andra ord ur takt med tiden.

Vi utmanar alla att stänga av maskinerna på Earth hour

Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde i veckan drev Socialdemokraterna igenom att kommunen ska göra en insats för att minska onödig energianvändning genom att stänga av all eldriven utrustning som inte behövs av driftsmässiga eller säkerhetsskäl, även så kallade standbylägen, den 31 mars 2012, det vill säga då Earth hour inträffar.

Beslutet kanske inte medför någon revolution, men det är en viktig signal om att det är viktigt att vi minskar kommunens energianvändning. Idag står datorer, skrivare, kopiatorer, kaffemaskiner med mera på i till exempel Turebergshuset för jämnan och ofta i standbyläge. Genom att kommunanställda
stänger av maskinerna så minskar kommunens elkostnader och vi bidrar till att minska den el som behöver produceras. Gör man en gång så kan man göra det varje dag”Jag ser också det här beslutet som en utmaning för att stimulera Sollentuna bor och näringsliv att följa efter.

Frågan blir således: Antar Sollentunaborna och företagen utmaningen: No standby den 31 mars 2012?

Alliansen vägrar utreda vinsterna inom skolsektorn i Sollentuna

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i kommunen har bestämt att verksamheten inom Svenska för Invandrare (SFI) ska genomlysas på längden och tvären. Bland annat ska frågor rörande hur många som fullföljer utbildningen med olika betyg, kostnadsutvecklingen och möjligheterna till kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning av utförarna tas upp i denna genomlysning.

På Socialdemokraternas initiativ ska även tillgången på och elevernas behov av hälsovård, kurator och psykolog kartläggas, liksom lärartätheten och läraromsättningen

Sollentuna kommun använder genomgående använder sig av privata utförare av SFI. Mot bakgrund av den senaste tidens intensiva debatt i medierna och annorstädes rörande frågan om privata utförares disponering av vinsterna i sådana verksamheter föreslog vi att utredningen även skulle försöka bedöma storleken av vinstuttaget i SFI-verksamheten. Kunskap härom skulle ju kunna vara till nytta t.ex. när det gäller frågan om det finns marginaler för att kräva förbättringar. Men den borgerliga majoriteten vägrade gå med detta! Man undrar varför.

Dubbfria vinterdäck och sänkt hastighet. Det är två åtgärder som skulle kunna ge Sollentuna bättre luft längs E4:an.

Sollentuna har länge haft problem med dålig luft i närheten av E4:an. Höga partikelhalter släpps ut från trafiken och de gränsvärden som EU har fastställt överskrids. Därför uppmärksammar Sollentunas politiker nu frågan.

Det kan finnas flera olika faktorer som bidrar till en försämrad luftkvalitet. I Sollentuna är det främst dubbdäcken på den kraftigt trafikerade E4:an som gör att kommunen överskrider gränsvärdena för partiklar av sorten PM10.
.
Det är i Töjnan och Helenelund som gränsvärdet överskrids. Partikelhalterna varierar men är lägre på den västra sidan av E4:an eftersom det oftare blåser därifrån.
I vissa områden är det här riktigt allvarligt och inom en fem- till tio-årsperiod måste vi ha löst problemet enligt min mening.
.
Frågan blir extra aktuell när vinter övergår till vår och dubbdäcken fortfarande sitter kvar på bilarna eftersom de river upp partiklar från barmarken vilket också ökar partikelhalten i luften. Även kvarvarande sand på vägen påverkar luften när den virvlar upp.
Det är egentligen inte kommunen som ska hitta åtgärder för problemet utan det är Trafikverket, men samtidigt är det oacceptabelt att gränsvärdet överskrids, och vi har en skyldighet att tala för våra utsatta invånare och att se till att det händer något, tycker jag.

Man kan ju också undra varför man har valt att lägga Förbifarten under jord på Ekerö för att skydda naturen när man lägger den ovanför i Sollentuna där vår miljö med dess gröna kilar redan är väldigt utsatt.

En stor del av åtgärderna handlar således om att förändra invånarnas resvanor och attityder snarare än att sluta bygga och underhålla vägnätet. Så länge det finns jobb och en tilltro till Stockholmsregionen och Sollentuna kommer trafiken att öka. Vi kan inte sluta bygga vägar utan det viktiga är att minska antal bilar på vägarna och att begränsa partiklarna i luften.

Detta är åtgärder som har diskuterats tillsammans med länsstyrelsen och Trafikverket som nu arbetar fram en ny åtgärdsplan för området. Som berörd part kommer Sollentuna kommun att ta del av förslaget senare i vår och därefter lämna synpunkter på det. I januari träffade representanter från flera partier också infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och framförde vikten av att arbeta med problemet. Jag är nöjd med mötet och kallar det konkret:
Det var ett givande möte och hon verkade lyssna och förstå att Sollentuna befinner i en mer utsatt position än vad många andra kommuner gör. Vi ska ha ett uppföljningsmöte när remissvaren på åtgärdsplanen har kommit in och min uppfattning är att infrastrukturministern nu förstår problemet
.
Vi Socialdemokraterna har tidigare i flera motioner förespråkat såväl bil pool som samåkning.
Det handlar om att få ner antal bilar på E4:an och då måste vi erbjuda andra möjligheter som till exempel samåkning. Socialdemokraterna har bland annat föreslagit en mobil-app. för att människor som passerar Sollentuna ska kunna hitta varandra och vi ska göra en mer konkret återkoppling till infrastrukturministern om detta.

Det handlar om vikten av att planera i förväg när man etablerar nya områden. När vi nu bygger Väsjön måste kollektivtrafiken redan finnas där när människor börjar flytta in. Det får inte bli som i Silverdal där vi inte fick in bussarna i området när det redan var färdigbyggt. Sen måste vi också ändra folks beteende så att de vill åka kollektivt.

Barns självklara rättigheter

Alla barns rätt till förskola och skola upplevs som en självklar rättighet och är reglerad i lag. Men alla barn ges trots allt denna självklara rättighet den möjligheten hela tiden. Vissa barn lämnas utanför. Det är de barn som tvingas bo på en kvinnojour. Det är barn som lever under ansträngda sociala förhållanden. De kvinnor och barn som placeras på kvinnojouren har lämnat en besvärligt förhållande bakom sig. De har en lämnat en tillvaro ofta fylld av med misshandel, hot och andra otrevligheter.

När en kvinna, och deras eventuella barn placeras på en kvinnojour, för att få trygghet och säkerhet, så sker det oftast i en annan kommun än den man bor i. Det gör att barnen inte kan gå kvar i sin vanliga förskola eller skola under den tiden de är på kvinnojouren. Barnen tvingas då vara på kvinnojouren hela tiden.

Under 2011 vistades 15 barn på kvinnojouren under i genomsnitt 52 dygn, alltså bortåt två månader per barn. Barn som under den tiden inte gavs så stor möjlighet att leva ett vanligt liv och träffa jämnåriga och gå i förskola eller skola.

I vissa andra kommuner har man hittat en lösning för dessa barn för att garantera deras rätt till förskola och skola. Men inte i Sollentuna. Genom politisk vilja och agerande så går det. En tänkbar lösning är att Sollentuna kommun ställer några platser tillförfogande på en närbelägen förskola/familjedaghem och skola där de barn som vistas på kvinnojouren kan nyttja under sin tid där.

Vi Socialdemokrater har den viljan och är beredda att agera. Vi står på barnens sida. Hur är det med den moderatledda majoriteten i Sollentuna? Upp till bevis. Står ni på barnens sida?

2012 – Kooperationens år i världen

Före en övertygad kooperatör som jag är det förstås jätteroligt att Förenta Nationerna proklamerat 2012 som Kooperationens år. I motiveringen lyfter FN fram kooperationens förmåga att bekämpa fattigdom, klara finanskrisen och skapa arbetstillfällen. Vad kan vara med högaktuellt i dagens turbulenta och globaliserade värld än detta?

Den kooperativa idén är alltså mer aktuell än någonsin. I dag finns det nästan 40 000 kooperativt drivna företag i Sverige, och under förra året startades inte mindre än 619 kooperativa företag i det här landet. Företag som bygger på principer om delaktighet, medbestämmande, långsiktighet och gemensamt ansvar och där maximerad vinst inte är det enda relativa måttet på framgång. De 22 största kooperativa och idédrivna företagen i Sverige omsätter i dag ca 200 miljarder kronor per år och sysselsätter 63 000 personer. Antalet kooperativ har ökat med 47 procent mellan 1998 och 2008, och omkring 15 procent av landets medborgare säger att de kan tänka sig att starta kooperativa idéburna företag. Och roligast av allt är förstås att denna trend är allra starkast bland våra unga.

Om du bor i Sollentuna, eller någon av våra grannkommuner, och har ett MedMera-kort på Coop eller ett OK-kort till bilen tycker jag att du ska nyttja det inflytande som ditt medlemskap faktiskt ger dig. Under perioden 19 mars – 15 april kan du t.ex. vara med och välja vilka som ska representera medlemmarna i Konsumentföreningen Stockholms olika beslutande församlingar och måndagen den 7 maj du bege dig till Tornvillan i Vaxholm för att där delta på OK-regionens årsstämma. För visst är det väl dumt att inte försöka påverka när man har möjlighet till inflytande?

Kooperationens år kommer förstås att uppmärksammas på många olika sätt. Vill du veta mer föreslår jag att går in på www.kf.se, eller www.ok.se eller varför inte www.hsb.se.

Nästa vinter kan det finnas en väntsal på busstorget

I december 2011 biföll kommunfullmäktige en motion från mig om att det ska byggas en väntsal på busstorget vid Sollentuna Centrum.

Behovet av en väntsal blev uppenbart nu när vintern kom med rysskyla och kalla dagar. Det är många Sollentunabor som stått och frusit. Jag har dock en förhoppning om att detta är den sista vinter som vi Sollentunabor tvingas stå ute och vänta i kylan, åtminstone vid busstorget.

Jag hoppas kommunen, SL och andra berörda handlägger kommunfullmäktiges beslut snabbt. Då kanske Sollentunaborna kan söka skydd redan i år. Min förhoppning är att när vi redan nästa vinter kan vänta inomhus i en väntsal på busstorget i Sollentuna centrum istället för att frysa ute i kylan.

(S) tar initiativ för att intensifiera kommunens arbete med att nå de regionala klimatmålen

I Sollentuna kommun pågår nu ett intensivt arbete med att jobba med miljö- och klimatfrågorna. En av de som är mest drivande är Berit Forsberg som är (S) representant i miljö- och klimatberedningen.

”För att uppnå de regionala klimatmålen till 2020 behöver vi tillsammans sänka våra klimatpåverkande utsläpp med 20 % jämfört med 2005 års nivå. Hittills har bara några blygsamma små steg tagits för en minskning och det är bara 8 år kvar till 2020.”, säger Berit Forsberg (S)

Klimatfrågan är en avgörande framtidsfråga. Det arbete som vi gör i kommunens miljö- och klimatberedning är därför av stor betydelse för hur livsvillkoren ska vara i Sollentuna i framtiden. Kommunens verksamheter har en stor miljöpåverkan, men det har också invånarnas sätt att leva. Kommunens nämnder och styrelser känner sina verksamheter bäst och vad de kan göra för att minska sin miljöpåverkan. Samtidigt pågår arbete i fokusgrupper där förtroendevalda och tjänstemän arbetar tillsammans
med att fram övergripande mål.

För att nå förändring måste alla vara med och påverka. Sollentunabornas sätt att leva har också en stor del i den totala miljöpåverkan i Sollentuna.
Hur kan vi själva vi själva bli mer miljövänliga?
Maila mig gärna dina tankar och idéer; freddie.lundqvist@sollentuna.se

STÖR GÄRNA - DET ÄR DU SOM BETALAR MIN LÖN

Dagen efter, återkoppling från ett cafebord.

* Verdandi kan det vara något för Sollentuna sossar att knyta an till igen. Ja varför inte ser framemot ett möte med ansvariga.

* Gösta undrade varför vi inte har medborgarförslag, det gör jag med. Vi har lagt förslag om det i fullmäktige men majoriteten är tväremot, belastar tjänstemännen med massa onödigt beredningsarbete. Andra partier i korridoren tycker att förslagen ska antas av något parti och drivas vidare. Vem har sagt att det motverkar varandra. Vi behöver fler vägar för Sollentunaborna att påverka politiken inte färre!!

* Ingergärd en äldre kvinna med en dement man talade länge och engerat om den allt sämre kvaliten inom äldreomsorgen i allmänhet och korttidsnboendet på Nytorp i synnerhet. Jag kan inte annat än hålla med henne. Vi har påtalat kvalitetsbristerna en längre tid och i den budget som tas i juni kommer detta att bli extra synligt.

* Till sist dök en av brandstyrkorna från Sollentuna stationen upp och hade synpunkter på MQ4 projektet. Ett projekt där vi velat skapa möjligheter för kvinnor att bli brandmän. Missnöjet som jag ser det ligger i dels en gammal mandominerad struktur där viljan till förändring är tuff och där mistron till kvinnors förmåga till i detta fall att klara den fysiska kraven är stark. Men också en fundering på vad den traditionella utbildningen är värd i förhållande till detta projekt. Detta finns all anledning för oss i direktionen att ta på allvar. Jag ska läsa deras material som jag fick noga för här gäller lyssna och kommunicera om detta ska ge gott resultat och inte mer konflikt.

Majoriteten säger nej till elsanerat sammanträdesrum

Därmed utestängs förtroendevald från sammanträde.
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 25 januari behandlades en hemställan från Handikapprådet om att kommunstyrelsen ska beakta deras önskemål om att ett sammanträdesrum ska elsaneras så att en av handikapprådets medlemmar, representerar en handikapporganisation, ska kunna delta på sammanträdena. (S) och (V) röstade till förmån för handikapprådets begäran.

Demokratiaspekten är viktig i det här ärendet. Det är tydligt i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda.

Majoritetens hänvisning till påstådd saknad av vetenskapligt underlag är en alldeles för ensidig motivering för att handikapprådets begäran ska avvisas. Att ingen hänsyn tas av kommunstyrelsen till ärendets viktiga demokratiaspekter är i högsta grad beklagligt.

lönedumpning eller lika lön för lika arbete?

Ungas möjlighet att bli vuxna, flytta hemifrån och få sitt första jobb är en självklar utveckling för en ung människa och bygger dessutom Sverige starkt för framtiden. Sedan länge biter sig ungdomsarbetslösheten sig fast på en oacceptabel nivå. Vad är (FP):s och Alliansens lösning på det?

Den moderatledda Sollentunamajoritetens har en enda uppenbara lösning på ungdomsarbetslösheten och det är lönedumpning. De vill att kommunanställda under 25 år ska få lägre lön och tjäna endast 12 000 kr i månaden före skatt. Alla inser ju att det är en lön som man kommer ha svårt att klara sitt uppehälle på. I synnerhet kommer unga föräldrar att drabbas hårt med denna cyniska politik. Det finns inget som bevisar att lönesänkningar per automatik leder till fler anställningar. Med majoritetens förslag finns det en risk att man istället etablerar en låglönemarknad för ungdomar. Statusen på jobb i välfärdssektorerna riskerar att försvagas ytterligare.

I samband med att majoriteten kastade in sitt förslag om ungdomsavtal hänvisat till IF Metalls avtal. Det finns stora skillnader mellan det som den moderatledda regeringen paketerar och vad som är innehållet i IF Metalls avtal om yrkesintroduktion.

Yrkesintroduktion kan tillämpas för ungdomar som är högst 24 år och saknar relevant yrkeserfarenhet. En yrkesintroduktionsanställning är tänkt att vara en visstidsanställning på max 12+12 månader. En anställning enligt avtalet innebär 75% procents jobb, till detta ska läggas relevant utbildning och handläggning. Under introduktionen tillämpas månadslön, som inte får understiga 75 procent av riksavtalets lägsta lön. När avtal träffas ska parterna göra en bedömning av hur lång introduktionen ska vara och vilka utbildningsinsatser som är behövliga för att yrkesintroduktionen ska bli meningsfull. Till saken hör också att avtalsnivån inom industrin ligger mycket högre än inom kommunal sektor.

IF Metalls yrkesintroduktion är alltså något helt annat än högeralliansens lönedumpnings politik.

I stället för lönedumpning prioriterar vi Socialdemokrater utbildningssatsningar, traineeplatser, utbildningsvikariat och andra riktade satsningar som leder till riktiga fullbetalda jobb och att unga etablerar sig på arbetsmarknaden.